http://nwt.se/asikter/debatt/2017/06/17/vem-bryr-sig-om-vara-honungsbin
Här under följer min originaltext som till skillnad från tidningens publikation även har länkarna jag hänvisar till.
Vem bryr sig om våra honungsbin?
Det rapporteras
flitigt om att honungsbina i världen hotas av oförklarliga sjukdomar och besprutningsmedel
och att om bina dör ut så blir 70 % av alla odlade livsmedel inte pollinerade. Därför
utökas antalet bikupor idag t.ex. med hjälp av stadsbiodling
och andelsbiodling
och många stora företag engagerar sig då de tror att detta är nyckeln till att
rädda bina.
Men samtidigt synar ingen offentligt hur bina
behandlas i biodling och endast 100 av Sveriges 16000 biodlare är ekologiska
biodlare, vilka godtyckligt följer otydliga
regler från Jordbruksverket.
Bina stressas genom att biodlaren ofta stör bina
och kuporna byggs ut så att bina ska triggas att tillverka mer bin för att
kunna samla mer honung. Djur som odlas tätt på samma yta får lättare sjukdomar
och ofta ställs 10 kupor på samma plats vilket är ca 1 miljon bin. Samtidigt
visar ny
svensk forskning att biodlares honungsbin då kan konkurrera ut våra vilda
solitärbin och humlor.
I en kupa finns endast en drottning som själv
producerar upp till 100 000 bin. På försommaren föds dock nya drottningar i
kupan vilka svärmar med ett stort antal bin, dvs. de lämnar kupan för att
sprida sig i naturen. Då blir det mycket mindre bin kvar i kupan och biodlaren
får en klart sämre honungsskörd. Därför kan drottningen vingklippas så att hon
inte kan lämna kupan och endast i ekologisk biodling är detta förbjudet. Biodlaren
kan även ta bort de nya drottningarna innan de föds så att inte dessa lämnar
kupan med ett stort antal bin. Bidrottningar kan därmed inte heller para sig på
naturlig väg och ofta köps avlade, svärmtröga, drottningar från drottningodlare
och på så sätt utarmas den genetiska variationen vilket leder till mer
sjukdomar. I biodling dödas drottningarna efter 2 år och byts ut för att säkerställa
kupans honungsproduktivitet.
All näringsrik honung, som bina producerat på
sommaren, tas ifrån dem och ersätts med näringslöst bordssocker. Samtidigt dör
en stor del av svenska bisamhällen varje år pga. svält under vintern. Honungen
skulle bina ha för att överleva på vintern och endast ca 14 kg behövs av de ca 40
kg de normalt producerar. Ekologisk biodling antyder att bina ska övervintra på
sin egen honung men reglerna är otydliga och enligt jordbruksverket själv så
räcker det att ekologiska biodlare ger ekologiskt bordssocker. Enligt Sveriges bihälsokonsulent,
Preben Kristiansen, så är dessutom bordssocker bättre än honung och han poängterar
att honung är direkt skadligt
för bina. Det verkar ologiskt, efter miljoner år av evolution med honung, och
därför utreds detta i år i det rikstäckande projektet Bi-jakten tillsammans med
Nobelmuseum och 1000 högstadieelever. Samtidigt visar ny forskning att binas beteende och skydd mot skadliga
mikroorganismer tar skada när bina inte får äta sin egen honung. Vår
forskning visar att binas skyddande mjölksyrabakterier också är vana vid
honung året om och de kan inte överleva på bordssocker.
Svenska honungsbin är utrotade från Svensk
natur, sedan 1900-t början, och finns numera bara sparsamt i biodling där
majoriteten består av importerade bin. Vi utnyttjar honungsbin till pollinering
och stjäl all deras honung. Du som konsument har stor makt att förändra och bör
köpa hållbar, närodlad, svensk honung men ställ krav på din biodlare att bli
ekologisk. Men även ekologisk biodling måste bli mycket tydligare och bättre och
hänsyn måste tas till vilda bin och humlor.
Författaren
Bakom denna artikel finner du lundaforskaren
Tobias Olofsson. Jag och forskarkollegan Alejandra Vásquez blev först i världen
med att avslöja varför honung har använts som folkmedicin världen över i
tusentals år. Vi fann att honungsbin bär på en stor samling samarbetande
mjölksyrabakterier som lever i symbios med bina och skyddar dem och deras föda.
Dessa mjölksyrabakterier är nu, i vår forskning, föremål för alternativ
till antibiotika i framtiden. Jag växte upp med biodling då min morfar Tage
Kimblad var biodlare i 81 år men jag tyckte aldrig om hur bina sköttes. Jag
sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.
