Solskenshistoria - Vi lyckades förmodligen hjälpa en liten hund med hemska sår

Vår forskning har ju lett fram till innovationer och en av våra produkter för veterinärt bruk ApiH är en honungssalva som använts av många efter vår fina studie på hästar med Mugg.

Nu ligger vi i startgroparna att genomföra en studie på 20 bovar och 10 katter på en större veterinärklinik i Helsingborg, etiska ansökan skickades in förra veckan.

Strax efter kom en motivationshöjare lagom innan studien ska börja. Precis som med hästen Knallen som haft sina sår i över 4 år, där de testat allt utan framgång till kostnad av 30 000 kr, men vilka sår nu läkte efter flera månaders behandling med ApiH, så har vi nu ett liknande fall med hund. De flesta brukar läka redan efter någon vecka men en del sår är till synes hopplösa och leder ibland till avlivning.

I alla fall, den som orkar läsa mailkonversationen mellan mig och stackars hunden Villes Matte nedan är välkommen att göra så.

Med önskan om en trevlig helg

Tobias

Akademin i ett nötskal, kan det verkligen få fortsätta såhär?

Hurra och äntligen! 

I dagarna kom vårt kapitel ut, om våra mjölksyrabakterier, i en internationell bok, där vi är medförfattare. Du finner den här http://www.sciencedirect.com/science/book/9780128050606 och vårt kapitel är nummer 14.

Vill du bara läsa den på nätet så verkar det vara gratis men det var allt annat än gratis för oss att vara med och bidra till boken.

Akademin har sedan gammalt inbyggda hedersuppdrag som du som forskare alltid förväntas ställa upp på.

• Vi blev alltså nyss tillfrågade av ett internationellt förlag att skriva ett kapitel i en vetenskaplig bok som handlar om mjölksyrabakterier. Det är ju hedersamt, jag menar vi är ju också hjärntvättade efter 20 år i akademin, så vi sa ja. Nu när den är klar så tar förlaget ca 4000 kr stycket per ex när den säljs. Den är alltså klar nu i veckan och som tack för vårt arbete fick vi inget, dvs inte ens boken. Huvudförfattarna fick däremot vars hela 1000 kr men ingen bok och nu är alla arga. Typiskt värdsliga gamla akademiska traditioner alltså.

• Om du disputerar och är färdigutbildad forskare vid ett universitet så har du två val. Lämna träiga universitetetetetetetet och få en anständig lön på ett företag relaterad till utbildningen eller stanna kvar och forska. Det är hedersamt att stanna kvar och forska vid universitet sägs det, jodå, så är det på riktigt (sarkasm!) för det är du som driver vårt samhälle framåt (stämmer visserligen!) och visst är det så att du är betald av staten för att göra det och alltså har en skyldighet att leverera till samhället då allas skatt betalar oss!!!!!!! Nädå, låt oss slå hål på den myten.... Som forskare på universitetet får du jobba fler timmar i veckan än normalt då forskarprojekt kräver det helt enkelt. Och för det får du endast ca 75% av en anständig lön om det finns pengar att bli anställd till 100% alltså (finns aldrig!). Lönen får du nämligen fixa helt själv och ska du ha något att jobba med så får du fixa materialpengar själv också. "On top of that" betalar du jättedyr hyra i universitetets lokaler mm. Du ansöker alltså ständigt vitt och brett efter pengar till dina forskarprojekt i stiftelser/fonder. Med tur får du pengar från 1/10 av de du sökt hos. När pengarna kommer in till universitetet så dras 25-50% bort för administration och sen får du själv använda resten. Under alla år på universitetet har vi ständigt pendlat mellan 25-100% anställning. Jovisst är det roligt men en högst osäker tillvaro.

• Om en doktorand någonstans i världen ska disputera, dvs hålla sitt slutföredrag och offentliggöra sin avhandling efter 4 års studier, så behövs opponent och betygsnämnd. Om du som forskare jobbar inom det specifika expertisområdet som behövs så kan du bli tillfrågad som opponent eller betygnämndsmedlem. Du kan säga nej men det ska vara hedersamt och meriterande så de flesta säger ja men får inget betalt. Du får då läsa hela avhandlingen och komma med kommentarer och sedan resa dit och ha åsikter under disputationen på plats, var det nu är.

• Om du ska publicera ett forskningsprojekt i en internationell vetenskaplig tidskrift, vilket är det man alltid gör, så får du betala för att göra det. Vill du ha bilder med så kostar de skjortan. Men det är du själv som skriver artikeln från början till slut enligt tidskriftens anvisningar och du har jobbat med projektet i flera år innan dess. Tidskriften tjänar sedan pengar på ditt arbete då alla som vill ta del av arbetet på nätet får betala till dem.

#TobiasOlofsson

Organisationen #Svenskabin vilseleder Sveriges biodlare, konsumenter och naturintresserade m.fl.

Föreningen #Svenskabin 

.......är en ny svensk organisation som säger sig bl.a. vilja informera kunder som vill köpa svensk honung för att undvika att de vilseleds. Samtidigt vill de se till att pollinering i jordbruk och svensk natur ökar, att svensk honung ska sälja mer och att bin i allmänhet inte försvinner. 

Det är biodlarorganisationer och biodlingsföretagare som helt plötsligt har tagit på sig en roll som delvis annars Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Jordbruksverket och Naturskyddsföreningen innehar och har kunskap i. Bakom projektet står #SvensktSigill, #SverigesBiodlaresRiksförbund, #Biodlingsföretagarna, #SvenskLandskapshonung, #Bimäster, #SvenskHonungsförädling, #Gårdshonung, #BeeUrban, #Apinordica, #TrogstaHonung, #RosendalsHonung och #SigtunaHonung. Organisationen samarbetar också med #Coop http://pressrum.coop.se/coops-medlemmar-kopte-780-000-bin/ vilka brukar vara noga med vilka påståenden livsmedel får ha men #Coop måste i det här fallet ha missat att granska deras samarbetspartners hemsida, #Svenskabin.se.

#Svenskabin missbrukar sin ställning i att kunna informera folk och vilseleder, så pass att det är olagligt och ohederligt. Effekten verkar alltså bli omvänd istället. 

Såhär uttalade sig #Svenskabin i #Almedalsveckan 2017, förra veckan här http://mobil.helagotland.se/samhalle/biodlare-uppmanar-till-att-kopa-narproducerat-14106968.aspx

"Flera biarter är utrotningshotade, de främsta orsakerna är den minskade mångfalden i naturen och en ökad användning av bekämpningsmedel." 

Här pratar de alltså om vilda #solitärbin och #humlor vilket inte har något med biodling med honungsbin att göra? #Svenskabin vill öka biodling i Sverige vilket tyvärr tvärtom lokalt har bevisad omvänd effekt för vilda #solitärbin och #humlor då all deras mat i området (blommorna) går till biodlarens odlade #honungsbin. Biodlares #honungsbin är nämligen enormt många fler på en och samma plats och konkurrerar där och då ut vilda #solitärbin och #humlor. Därför är greppet av #Svenskabin med att bli officiell skyddsängel av vilda #solitärbin och #humlor ett smart sätt att väva in något angränsade och behjärtansvärt för att dölja dåliga saker med svensk biodling. Att ge ut pris http://www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin/pressreleases/aarets-pollinatoer-2017-trafikverket-paa-gotland-2049075?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=Alert&utm_content=pressrelease till de som främjar att vilda blommor ska lämnas kvar i vägrenar och natur för våra #solitärbin och #humlor har inget med biodlares odlade #honungsbin att göra. Detta är också väldigt missledande för vanligt folk, att #Svenskabin oftast väver in vilda #solitärbin #humlor och #honungsbin i samma kategori vad man än pratar om.

Vilda #honungsbin är nämligen redan utrotade i vår natur sedan början av 1900-talet vilket delvis berodde på just #biodling med importerade #honungsbin av andra sorter än våra naturliga #honungsbin vilka skyddas idag av föreningen #Nordbi . Därför finns #honungsbin numera endast i biodlares bikupor. Ingen på #Svenskabin har någon som helst ambition att honungsbin ska tillhöra vår svenska natur igen, förutom i kupor förstås. Det hade i så fall betytt en mer jämn och naturlig pollinering i landet, och varför inte #Svenskabin !? Oron för att sjukdomar som kvalstret #Varroadestructor m.fl. ska sprida sig då kan inte vara en förevigad ursäkt utan endast en ursäkt för att biodling i sin nuvarande form ska finnas kvar och öka!

Vidare skriver #Svenskabin i Almedalen att...  "Utan svensk honung är vi förlorade. Bina är avgörande för vår livsmedelsförsörjning, och även om det inte är värst i Sverige så är många vilda bin utrotningshotade, berättar Anna Lind Lewin, kommunikatör på #Svenskabin ."

Mycket märkligt och förvirrande! Min fria tolkning är att om vi konsumenter inte stöttar och äter svensk honung så är vi förlorade. Men om vi gör det så gynnar vi vår livsmedelsförsörjning och räddar alla bin inklusive vilda #solitärbin och #humlor . #Svenskabin saknar kunskap och sprider vilseledande information.

På #Svenskabins hemsida skriver man såhär för att inte väcka känslor om att #honungsbin generellt faktiskt misshandlas.

"Vad får bina när vi har skördat honungen? 

Biodlaren skattar under hela sommaren en del av honungen som bina samlat och på hösten får de i gengäld en sockerlösning. Bin är beroende av att ha tillgång till rätt sorts foder, annars svälter de lätt ihjäl. En del av de sena honungssorterna, som ljung, kan vara direkt dålig för bina att övervintra på och där är sockret att föredra. 

Inga undersökningar visar att binas hälsa blir sämre av socker som vintermat, men det är viktigt att odlaren inte skattar all honung i bikupan och att de får tillräckligt med socker för att klar sig ända fram till april, maj."

Här poängteras att rätt mat för de odlade #honungsbina är viktigt under vintern när honungen skördats men att det i alla fall inte är honung som är denna rätta mat för dem. #Svenska bin styrker detta med hörsägen att om ljunghonung, av alla befintliga honungssorter, skulle proppas i bina som vinterföda så går det dåligt. Och samtidigt menar man att inga undersökningar visar att socker istället för honung är dåligt för de odlade #honungsbina. Nä, men var är de undersökningar som visar att #honungsbinas egen evolution, under längre tid än människan har funnits, av att äta honungen de sparat för vintertid och tider av torka, skulle vara dåligt för dem. Om #Svenskabin bryr sig om #honungsbin, se då till att utreda vilken honung som är bäst för bina att äta på vintern istället och hur många kilo honung som krävs och på vilket sätt den ska lagras i kupan. Med stor sannolikhet så behöver bina bara 30% (12 kg av 40 kg) av sin egen honung för att överleva vintern och resten finns kvar för biodlaren att skörda. 

#Svenskabin informerar Sveriges biodlare, som ska sälja sin honung, och honungskonsumenter om följande varför honung är nyttigt:

"Förutom att honungen är ett helt naturligt sötningsmedel så har den alltså flera hälsosamma egenskaper. Honungen innehåller levande bakteriekulturer med mjölksyrabakterier som har en probiotisk effekt och inverkar positivt på vår hälsa.

Läs mer om hälsa och biprodukter i #Svenskabins material #Bi-boost ".

Om #Svenskabin ska skriva såhär så får de också hänvisa till vilka vetenskapliga undersökningar/forskarstudier som har visat att honung, som erbjuds konsumenter idag, innehåller både levande och #probiotiska #mjölksyrabakterier. Det kommer #Svenskabin få svårt att göra då varken vi, #TobiasOlofsson och #AlejandraVásquez (forskare vid #Lundsuniversitet ), eller andra forskare har publicerat sådana resultat. #Svenskabin vilseleder Sveriges biodlare, samarbetspartners och kunder m.fl.

Vi har kommunicerat med Lotta #FabriciusKristiansen, bakom #Svenskabin , flera ggr i mail, att ingen skördad, biodlad honung alls innehåller binas #mjölksyrabakterier. Varken i vanlig #butikshonung som syftas på ovan, eller #nyslungadhonung eller #färskhonung så som den definieras av #Svenskabin såhär:

"Färsk Honung: Honung som är nyslungad och högst ett par veckor gammal kan fortfarande innehålla levande mjölksyrabakterier."

Vår forskning under 12 år visar tvärtemot och detta är vetenskapligt bevisat, publicerat och delgivet livsmedelsverket. Vilseledande texter som dessa från #Svenskabin och dess partners blir ofta föremål för anmälning till livsmedelsverket, läkemedelsverket och Konsumentverkets Konsumentombudsmannen (KO) för vilseledande och felaktigt marknadsföring. Gör gärna det, ni som vill, för #svenskhonung bör inte bli synonymt med livsmedel som marknadsförs med vilseledande information.

#Svenskabin skriver också att honungens mjölksyrabakterier är #probiotiska och inverkar positivt på vår hälsa. #Svenskabin kan inte betraktas som trovärdiga företrädare av en så fin produkt som honung och bör återigen hålla sig till det område man har kunskap inom vilket inte är livsmedel eller läkemedel utan biodling. 

Inte ens vi som upptäckte dessa mjölksyrabakterier, och har forskat på dem i 12 år, får kalla dem #probiotiska. Det är svårt då det är ett inarbetat ord som förknippas med #mjölksyrabakterier, men inte tillåtet. Inga mjölksyrabakterier i livsmedel får idag av EU:s myndighet #EFSA, var under svenska livsmedelsverket lyder, kallas för #probiotiska eller att de inverkar positivt på vår hälsa. Dessa regler och regler hos läkemedelsverket finns till för att konsumenter inte ska vilseledas men #Svenskabin, som säger sig vilja ge honungskunder rätt information, vilseleder dem istället. Detta är information som #biodlare givetvis anammar och kommer att skylta med på sin honung som säljs till Sveriges konsumenter. Det är påståenden som alltså inte är tillåtna på livsmedel.

#Svenskabin skriver dessutom följande på sin hemsida #svenskabin.se att:

"Så här kan du använda honung:

Första förbandLägg honung på sår. Lindrar värken och stimulerar läkning. Effektivt på brännsår och liggsår.

Förkylningslindring
Lös en tsk honung i ljummen mjölk.

Kom till ro
En kopp ljummet vatten med honung ger kroppen ro inför natten.

Honung hjälper mot trög mage
Milt laxerande effekt garanteras.

Honungsbad
1 dl honung i badvattnet och huden blir mjuk och fin. Lindrar utslag."

Inte ens hälsokostbutiker får vilseleda sina kunder såhär längre, tyvärr kan man tycka men samtidigt lever vi i en värld där det inte är tillåtet att vilseleda kunder längre.

Allt detta är falsk marknadsföring och kan också uppmana till patentintrång gällande våra produkter på #doktorhonung , vilket i så fall måste anmälas.

Dåligt #Svenskabin !

#TobiasOlofsson

Äntligen fick jag min debattartikel publicerad och kanske kan fler bry sig om våra honungsbin.

http://nwt.se/asikter/debatt/2017/06/17/vem-bryr-sig-om-vara-honungsbin

Här under följer min originaltext som till skillnad från tidningens publikation även har länkarna jag hänvisar till.

Vem bryr sig om våra honungsbin?

Det rapporteras flitigt om att honungsbina i världen hotas av oförklarliga sjukdomar och besprutningsmedel och att om bina dör ut så blir 70 % av alla odlade livsmedel inte pollinerade. Därför utökas antalet bikupor idag t.ex. med hjälp av stadsbiodling och andelsbiodling och många stora företag engagerar sig då de tror att detta är nyckeln till att rädda bina.

Men samtidigt synar ingen offentligt hur bina behandlas i biodling och endast 100 av Sveriges 16000 biodlare är ekologiska biodlare, vilka godtyckligt följer otydliga regler från Jordbruksverket.

Bina stressas genom att biodlaren ofta stör bina och kuporna byggs ut så att bina ska triggas att tillverka mer bin för att kunna samla mer honung. Djur som odlas tätt på samma yta får lättare sjukdomar och ofta ställs 10 kupor på samma plats vilket är ca 1 miljon bin. Samtidigt visar ny svensk forskning att biodlares honungsbin då kan konkurrera ut våra vilda solitärbin och humlor.

I en kupa finns endast en drottning som själv producerar upp till 100 000 bin. På försommaren föds dock nya drottningar i kupan vilka svärmar med ett stort antal bin, dvs. de lämnar kupan för att sprida sig i naturen. Då blir det mycket mindre bin kvar i kupan och biodlaren får en klart sämre honungsskörd. Därför kan drottningen vingklippas så att hon inte kan lämna kupan och endast i ekologisk biodling är detta förbjudet. Biodlaren kan även ta bort de nya drottningarna innan de föds så att inte dessa lämnar kupan med ett stort antal bin. Bidrottningar kan därmed inte heller para sig på naturlig väg och ofta köps avlade, svärmtröga, drottningar från drottningodlare och på så sätt utarmas den genetiska variationen vilket leder till mer sjukdomar. I biodling dödas drottningarna efter 2 år och byts ut för att säkerställa kupans honungsproduktivitet.

All näringsrik honung, som bina producerat på sommaren, tas ifrån dem och ersätts med näringslöst bordssocker. Samtidigt dör en stor del av svenska bisamhällen varje år pga. svält under vintern. Honungen skulle bina ha för att överleva på vintern och endast ca 14 kg behövs av de ca 40 kg de normalt producerar. Ekologisk biodling antyder att bina ska övervintra på sin egen honung men reglerna är otydliga och enligt jordbruksverket själv så räcker det att ekologiska biodlare ger ekologiskt bordssocker. Enligt Sveriges bihälsokonsulent, Preben Kristiansen, så är dessutom bordssocker bättre än honung och han poängterar att honung är direkt skadligt för bina. Det verkar ologiskt, efter miljoner år av evolution med honung, och därför utreds detta i år i det rikstäckande projektet Bi-jakten tillsammans med Nobelmuseum och 1000 högstadieelever. Samtidigt visar ny forskning att binas beteende och skydd mot skadliga mikroorganismer tar skada när bina inte får äta sin egen honung. Vår forskning visar att binas skyddande mjölksyrabakterier också är vana vid honung året om och de kan inte överleva på bordssocker.

Svenska honungsbin är utrotade från Svensk natur, sedan 1900-t början, och finns numera bara sparsamt i biodling där majoriteten består av importerade bin. Vi utnyttjar honungsbin till pollinering och stjäl all deras honung. Du som konsument har stor makt att förändra och bör köpa hållbar, närodlad, svensk honung men ställ krav på din biodlare att bli ekologisk. Men även ekologisk biodling måste bli mycket tydligare och bättre och hänsyn måste tas till vilda bin och humlor.

  

Författaren

Bakom denna artikel finner du lundaforskaren Tobias Olofsson. Jag och forskarkollegan Alejandra Vásquez blev först i världen med att avslöja varför honung har använts som folkmedicin världen över i tusentals år. Vi fann att honungsbin bär på en stor samling samarbetande mjölksyrabakterier som lever i symbios med bina och skyddar dem och deras föda. Dessa mjölksyrabakterier är nu, i vår forskning, föremål för alternativ till antibiotika i framtiden. Jag växte upp med biodling då min morfar Tage Kimblad var biodlare i 81 år men jag tyckte aldrig om hur bina sköttes. Jag sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.

Nu svärmar honungsbina i Sverige!

Det har varit mycket respons på texten i min förra blogg angående hur bina i Sverige behandlas.

Jag har de Nordiska honungsbina Apis mellifera mellifera som är vana vid och trivs med vår natur.
Mina egna bin bor i kupor där mer än 50%, ibland 100%, är av det naturliga materialet trä.
De invintras alltid på sin egen honung.
Jag låter drottningen vara ifred. Hon får svärma och lämna kupan med så många bin hon behöver och den nya drottningen som fötts upp av henne, och stannar kvar, får para sig fritt i luften på sommaren när det är dags att möta drönare från andra bikupor.
Får de sjukdomar så behandlar jag dem då, eller förebyggande, med organiska metoder.
Jag följer alltså Jordbruksverkets rekommendationer för ekologisk biodling.

Igår var det inferno i min trädgård då mina bin svärmade. Först flög säkert 10 000 bin ut och hovrade i luften, i ett svart och väldigt ljudligt moln (se film nedan), i väntan på att drottningen ska lämna kupan och ansluta till dem i luften. Hon väljer sedan oftast att sätta sig i ett träd närma kupan och då landar alla bin på samma ställe och bildar en stor klunga (svärm) av bin som hänger ned från en gren och ser ut som en stor klump då de sitter på varandra. Ungefär som alla ishockeyspelare på vår stackars målvakt i helgen när han räddat sista straffen och Sverige tog WM guld.




Det blev dock 2 svärmar samtidigt, i samma träd dessutom, vilket för mig är ytterst ovanligt och borde innebära att 2 drottningar samtidigt lämnade kupan. Jag tog hand om den ena svärmen till en ny kupa, mha av en håv, och den andre flög förmodligen iväg strax efter mot något lämpligt ställe att starta om på nytt, kanske ett ihåligt träd. May you have a long life and prosper!

Tobias Olofsson

Negativt om svensk biodling som du inte visste?!

Här kommer lite att tänka på nästa gång du äter honung. Och är man en sann vegan (inte jag dock!) så finns det all anledning att låta bli! Men det är faktiskt så att bina behövs för att pollinera 70 % av all odlad mat som veganer och vi andra sätter i oss. Därför är det dags att jobba för förbättring istället för avveckling av biodling. Det är dags för mig som biolog, bivän, biodlare och forskare att komma ut ur garderoben offentligt, speciellt då jag blivit påhoppad offentligt av så kallade trovärdiga yrkesmänniskor inom bihälsa. Men många med öppet sinne kontaktar oss i dessa frågor.

Gamla gardet

Jag har respekt för okunskap och jag förstår biodlare som lever av sin biodling. Men sammantaget betyder detta tyvärr att bina far illa idag, i Sverige också? …absolut! Det har blivit lite bättre men det kan bli mycket bättre.

Jag har dock ingen respekt eller förståelse för de få personer som professionellt jobbar med bihälsa med statliga medel och är fast i gamla mönster hur man alltid har gjort i biodling och samtidigt attackerar oss och andra när vi vill förbättra för honungsbina. Två sådana är hedersdoktor (SLU) Preben Kristiansen som är Sveriges bihälsokonsulent och anställd av Sveriges biodlares riksförbund (SBR) via medel från Jordbruksverket och Professor Emeritus Ingemar Fries, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SBR är också duktigast på att låta vem som för talan i deras kanaler gå före vad som bör lyftas upp. Jag fick aldrig chansen att bemöta de ogrundade anklagelserna där bland annat jag gjordes skyldig till i framtiden att biodlare kanske helt och hållet låter bli att ersätta hela säsongens skördade honung i kuporna med någon vinterföda alls. Detta påstods kunna hända om biodlare får reda på att socker skulle vara sämre än honung som vinterföda och när en biodlare samtidigt får reda på av ovan herrar att honung är skadligt som vinterföda, ja då får bina svälta och dö. Detta har jag tydligen uppviglat till. Samtidigt blev dessa herrar helt plötsligt även experter på vilken föda binas skyddande mjölksyrabakterier bäst överlever med. Läs gärna här!

Bina dör

Idag är det stort fokus på att vi ska ha fler bikupor och mer pollinering, t.ex. stadsbiodling med bikupor på taken och andelsbikupor där du som privatperson eller företag kan köpa in dig i delar av en kupa. Detta är ju fantastiskt häftigt och romantiskt (blommor och bin liksom!) men nästan ingen lyfter på bikupans lock och frågar efter hur bina behandlas. Det är ju populärt med bin och pollinering nu, alla ska vara med, och det är en följd av att media har blåst upp att bina i världen dör och om de gör det så blir 70 % av alla odlade grödor inte pollinerade och vi människor får mindre mat och dör ut. Biodling ökar därmed och alla företag vill stoltsera med att de bryr sig om bina och de litar blint på att deras engagemang gör skillnad och att de gör bra för bina, men icke. Det verkar vara en våg av konsensus att så länge man är med och bidrar till att vi får fler bin i Sverige så är ordningen återställd, för biodlaren kan man väl lita på?! Dessutom visar ny forskning att biodlade honungsbin kan konkurrera ut våra vilda solitärbin och humlor då honungsbina är så många på en plats vilket medför att maten (blommorna) tar slut. Oftast finns det ett tiotal bikupor på en och samma plats vilka ibland flyttas tillfälligt till odlade fält och frukt och bärodlingar mm. Då dräller det in nära 1 miljon bin i området men även där bikuporna står stationärt.

Människan är största faran för honungsbina men dagens debatter om bidöd handlar bara om miljögifter idag. Vilka gifter sprayas på våra fält och därmed förgiftar bina osv.

                                   

Hur behandlas då svenska bin och hur blir man ekologisk biodlare?

Bina är odlade, precis som laxar, kor, hönor och grisar mm och får alltså inte bestämma:

•       Hur eller var de ska bo? Generellt så odlas alla bisamhällen i Sverige i ca 160 000 bikupor tillverkade av EPS för att biodlaren ska slippa annars tunga lyft av trälådor. EPS står för expanderad polystyren, även kallat frigolit eller cellplast. Bina bygger annars vilt i ihåliga träd, alltså inte i plast. Därför erbjuder Jordbruksverket de biodlare som vill, att bli ekologiska biodlare och då är det träkupor som gäller. Bina stressas också att samla mer och mer och mer honung i ett samhälle då biodlaren hela tiden bygger på nya våningar med utrymme att samla i. Drottningen får då lägga mer ägg för att det behövs mer bin till mer tillverkning av honung. I ett ihåligt träd, i vilt tillstånd, blir bisamhällen inte speciellt stora. Kanske runt 10-20 000 bin. Men odlade bin kan ha upp till 100 000 bin. Ofta bedöms en biodlare vara väldigt duktig då han eller hon på en säsong har lycktas kräma ur 100 kg honung ur en bikupa som är nästan 2 meter hög med 5-6 lådor.

•       Hur de ska lagra sin föda? Bina bygger själv sina vaxkakor som de fäster i taket, dvs om de hade fått välja. Istället använder biodlare ramar av trä med ett vaxark som bina kan bygga ut, eller ramar av plast. Detta för att underlätta när honungen ska skördas. Vill man så kan man låta bina bygga själv men då måste man krama ur honungen vid skörd, som förr i tiden, istället för att slunga den.

•       Vad de ska äta på vintern? All tillverkad honung tas ifrån bina och ersätts med bordssocker. Så är det faktiskt. Majoriteten av biodlare tar all honung som bina producerat mellan vår och höst. Honungen skulle de ha på vintern för att överleva när de sitter där i 6 månaders mörker, tätt ihopkurade för att hålla värmen likt pingvinerna vid vår kallaste del av jordklotet. Jämför man näringen mellan honung och bordssocker så är det ungefär som skorpor & vatten jämfört med en buffé. I honung finns en stor variation av ca 7 olika sockerarter, vitaminer, mineraler, spårämnen, proteiner, fibrer, ämnen som binas mjölksyrabakterier har tillverkat, en rad näringsämnen från döda mikroorganismer mm mm. I kemiskt processat bordssocker finns sackaros, punkt! I vår forskning har vi sett att binas skyddande och samverkande mjölksyrabakterier inte kan överleva på bordssocker, de är vana vid honung hela året precis som bina. Något annat som de professionella på bihälsa tror sig veta är hur binas enzym invertas fungerar för binas och deras mjölksyrabakteriers bästa. Enzymet gör om bordssockret (suckrosen) i nektar till fruktos och glukos och eftersom mjölksyrabakterierna kan leva på dessa men inte på bordssockret så är det ju fritt fram att ta all honung och ersätta med bordssocker som såklart görs om till fruktos och glukos enligt dem. Det är bara ett litet problem, bina får under kort tid på hösten en väldigt stor portion bordssocker av biodlaren vilket bina har svårt att ta vara på. Bordssockret har dessutom ett pH på 7.0 jämfört med nektar som har pH 4.5. Enzymet fungerar optimalt vid pH 4.5 men inte alls vid pH 7.0 och därmed ska vi undersöka hur mycket av bordssockret som faktiskt görs om av enzymet till fruktos och glukos inför vintern. Sen kommer ju dessutom nästa dilemma, det finns som jag nämnde inga näringsämnen alls i sackaros (bordssocker) jämfört med honung. Bina tillverkar ca 40 kg honung per säsong och behöver ca 12 kg av detta under vintern. Jordbruksverket ger dig som biodlare möjligheten att bli ekologisk biodlare och då ska bina övervintra på sin egen honung. Men enligt bihälsokonsulent Preben Kristiansen och Professor Emeritus Ingemar Fries så är bordssocker en alldeles utmärkt energikälla för bisamhället och honung som enda eller betydande del av vinterfodret kan vara direkt skadligt för bina. De kan dö helt enkelt, trots att bina under miljoner av år har utvecklat ett liv med honung som vinterföda. Det här verkar ju inte logiskt och vi vet deras argument men dessa håller inte då ingen har utrett detta tidigare vilket vi nu ska göra mha Nobelmuseum i Stockholm i vårt gemensamma projekt som heter Bi-jakten. Samtidigt visar amerikansk forskning av Dr. May Berenbaum, att binas beteende tar skada när de övervintrar på annat än sin egen honung. I en annan studie har Dr. Silvio Erler nyligen visat, i sin forskning, att binas konsumtion av sin egen lagrade honung, producerad från en mängd olika blommor, är viktig för binas sociala immunitet mot skadliga mikroorganismer i naturen. Binas mjölksyrabakteriers antimikrobiella ämnen i honungen, vilka sannolikt skyddar bina under hela vintern, finns dessutom inte i bordssocker men dock i deras lagrade honung.

•       Hur de ska föröka sig/sprida sina gener? Svärmning tillåts inte, Svärmning är när bisamhället bildar nya drottningar på sommaren och en stor del av samhället lämnar kupan med en drottning för att leta nytt bo i naturen och sprida sina gener. Då blir det mycket mindre bin i kupan och biodlaren får väsentligt sämre honungsskörd. Därför vingklipps drottningen så att hon inte kan lämna kupan. Hon gör det ändå genom att krypa ut och ner på marken. Efter henne följer 10-20 000 bin och sätter sig i en klunga runt henne. Spanarbin skickas ut för att leta nytt bo och komma tillbaka och berättar var de borde flyga hän men drottning lyfter aldrig, hon kan inte flyga längre. Biodlaren stoppar tillbaka alla bina och sin drottning i kupan eller i en ny kupa. För att inga nya drottningar ska sticka iväg med stor del av invånarna så dödas de innan de föds. Detta innebär att drottningar inte heller kan para sig i det fria men då kan man inseminera eller köpa en parad drottning från en drottningodlare som finns i ett område där endast renrasiga bin finns så att inga nya gener blandas in från kanske, Gud förbjude, det Nordiska inhemska honungsbiet. Ska du vara ekologisk biodlare enligt Jordbruksverket så får du inte klippa vingar på drottningar men det nämns inget om förbud mot att döda nya drottningar vilka faktiskt är de som jagar iväg den gamla drottningen med en stor del av invånarna i första svärmen. På så sätt så kan man ändå behålla den gamla drottningen så att binas antal är maximalt och biodlaren får maximal skörd. Fångas en svärm in av biodlaren och sätts i en kupa erhålls ingen honung från den förrän nästa sommar då dessa måsta bygga upp sitt nya samhälle från grunden.

•       Vilka bin ska man välja? Om man ska vara ekologisk biodlare I Sverige så rekommenderar Jordbruksverket i första hand att biodlare väljer lokala ekotyper av det globalt i biodling regerande honungsbiet Apis mellifera. Den lokala ekotypen i Sverige är det nordiska biet, Apis mellifera mellifera vilket Jordbruksverket rekommenderar. Föreningen Nordbi har i hård motvind kämpat länge för den spillra av vårt inhemska nordiska bi som fanns kvar efter nära utrotning. Detta vilda, naturliga och inhemska bi beskrevs av Carl von Linné på 1700-t. Vårt honungsbi fanns i Sverige naturligt och i vilt tillstånd fram till 1900-t början men därefter bara i biodling. Det utrotades pga honungsjakt och skogsavverkning men också pga import av andra bin från andra länder som skulle prestera bättre och vara snällare i biodling. Det är sådana importerade bin som finns i majoritet idag i svensk biodling men det nordiska biet är starkt på väg tillbaka och kanske kan det förvildas igen en vacker dag i vår natur där det levt sedan förra istiden.

Till alla er ekologiska biodlare i Sverige, ca 100 st av 16 000 st?!, jag är glad att ni finns och ni gör ett fantastiskt jobb. Vi kommer att höra av oss och vilja köpa era produkter i framtiden.

Hälsar

Tobias Olofsson, forskare på Lunds universitet och serieentreprenör med ConCellae AB och Doktorhonung

Hej,

ber om ursäkt för att min blogg varit stendöd i över ett år, inte bra.

Det har så klart hänt massor och händer massor just nu och det tänkte jag berätta om fortsatt.

Något som gladde oss mycket var ett mail i förra veckan från en kund som lyssnade på ett av mina föredrag.

Så här skrev han:

Hej Tobias,

Var och lyssnade på ditt lysande föredrag häromdagen.

När du presenterade H13 Essential nämnde du Crohn, då blev jag något förvånad, lite honung med bakterier kan väl inte hjälpa?

Har Crohns syndrom sedan säkert mer än femtio (50) år och ätit kilovis med mediciner och andra preparat under denna tid utan i stort sett andra verkningar än biverkningar.

Jag var mycket skeptisk - inte kan väl detta ha någon verkan när inget annat fungerat som utlovat.

Köpte efter föredraget i alla fall en förpackning med tio doser och klämde i mej en så fort jag kommit hem, smakade mycket gott, alltid något.

På morgonen följande dag åt jag frukost som vanligt och satte mig för att invänta mina vanliga efterfrukost-magsmärtor, det kom inga alls. Placeboeffekt? Knappast, jag var ju mycket skeptisk och för en placeboeffekt skall man väl ha en viss tro på preparatet?

Faktum är att jag nu har tagit en påse om dagen i tio dagar och min annars så elända mage har fungerat som den ska helt utan det vanliga onda. Kan det verkligen hjälpa så snabbt? Och så effektivt?

Jag är väl medveten om att Crohn är en obotlig autoimmun sjukdom och att jag inte är frisk - det bara känns så nu.

Mina tio påsar är alltså slut nu och jag har just beställt två nya tio-förpackningar, fortsätter den goda inverkan detta preparat har kommande dagar köper jag en storpack nästa gång.

Tobias! För allt smör i Småland låt detta preparats verkan på IBD (och IBS) komma till omvärldens kännedom! Slå på stora trumman!!

Min läkare har ingen kännedom, och jag vägrar nu att inta de mer eller mindre farliga droger som skolmedicinen föreskriver.

Med stora förhoppningar om din framgång och mycket vänliga hälsningar,

Mats Göransson 😁

Vi har ju utfört studier på detta område med Crohns sjukdom, Ulcerös kollit och IBS och det har gått jättebra. Ska publiceras vetenskapligt i år. Många kunder och vänner vittnar om samma erfarenheter med vår H13 Essential så nu ska vi söka medel för utökade studier med landets bästa läkare och professorer i Sthlm. De är på redan efter våra möten då mediciner inte funkar och många lider.


Tobias Olofsson